Om Baudelaire hade levt i dag hade han förmodligen hetat Brooke Candy eller Lana del Rey och skrivit låtar om mörka paradis, nihilistisk utlevnad i gudlös tomhet och gäckande rådjursögda män i blekt månljus ... vederkvickande och våldsam läsning.
Isabelle Ståhl, Svenska Dagbladet
Få diktsamlingar har haft så stor betydelse som Det ondas blommor (Les fleurs du mal), som första gången utgavs 1857, ett halvsekel före den lyriska modernismen som den föregriper och inspirerar. Baudelaires dikter handlar både om det eviga sökandet efter mening och om det som är specifikt för moderniteten: här finns storstaden, anonymiteten, det artificiella, tristessen och tomheten. Både tematiken och det starka bildspråket talar tydligt till en nutida läsare genom seklerna. Chocken har lagt sig, men frågorna söker vi fortfarande svar på.
Charles Baudelaire (1821-1867) anses vara modernismens fader. Hans nyskapande språk och bilder gav honom många fiender - hans viktigaste verk, Det ondas blommor, dömdes för osedlighet när det kom ut - och har inspirerat generationer diktare.
Med en introduktion av litteraturprofessorn Anders Cullhed.
Om Baudelaire hade levt i dag hade han förmodligen hetat Brooke Candy eller Lana del Rey och skrivit låtar om mörka paradis, nihilistisk utlevnad i gudlös tomhet och gäckande rådjursögda män i blekt månljus ... vederkvickande och våldsam läsning.
Isabelle Ståhl, Svenska Dagbladet
Här börjar modernismen, hävdar många och med rätta. Baudelaires rysningar från 1857 är högst giltiga i dag och fortfarande märkligt samtida. Nyutgåva av Ingvar Björkesons tolkningar från
1986 med förord av Anders Cullhed. Ett måste på sängbordet.
Jonas Thente, Dagens Nyheter